Jag har hamnat i en slentrianmässig period. Jag hittar inte glöden, passionen, intresset för böckerna. Jag känner mig tom. Likgiltig. Allt tack vare Unni Drougges "Jag jag jag" som jag får ångest av att bara TÄNKA på att läsa. Jag vill inte! Vill inte vill inte!

Därför tog jag ett beslut igår kväll. Jag la undan "Jag jag jag" och började en ny bok. Jag som alltid vill läsa ut en bok, oavsett hur dålig den är. Men nu kunde det inte pågå längre.

Istället började jag läsa "Ett liv i mina händer" av Maribeth Fischer. Jag kände genast hur hjärtfrekvensen ökade och nytt fräscht blod pumpade ut i min kropp. ÄNTLIGEN!

Jag är fri! Fri från Unni Drougge! Nu ska jag bara läsa böcker som jag tycker om.