Min nya blogg
Vila
Håll utkik...framöver kanske jag sätter igång ett nytt bloggprojekt.
Vi hörs!
Födelsedag
18-årsdagen närmar sig. En del har frågat om den. Såhär kan det låta.
"Åhhhh, ska du ut på krogen på kvällen elle?"
"Jävla, ska du festa då elle?"
"Fan, då måste du ut med oss!"
Jag förstår inte grejen. Ska jag fira min 18-årsdag genom att supa ner mig? Ligga dyngrak på något tjaskigt dansgolv? Vakna dagen efter och tänka "jävla du, vad jag ångrar mig".
Det är liksom inte 50 jag ska fylla. Då förstår jag att man drar ut på krogen och super sig snyggare, yngre, slätare och attraktivare.
Men 18 år? Fan. Är det inte då man ska stanna hemma, kyssa sina ännu vackra starka triceps och beundra sitt lena och fina ansikte?
18 liksom. Fortfarande pluttlitet. Visst, jag kommer in på krogen, men then what? Vad ska jag göra där? Lika lost som en alkis på rehab.
Fashion
Classy.
Gran Canaria
Sex on the beach av Matildas favoritbartender. Vi fick ju en mini-sex on the beach på köpet för att det råkade bli över. Men med tanke på dagen efter (då Matilda var superfräsch och snygg som vanligt) drogs jag med magont och illamående. Med andra ord kan även en mini-sex on the beach göra stor skada.
Svampkungens son
Svampkungens son - Marie Hermansson
Sensuellt språk kryddat med psykologisk inblick i en förlorad sons tankegångar. Om hur livet hade kunnat vara om man levt vid havet, istället för vid svamparna i skogen.
Halleluja!
igår gick Förlossningskliniken på någon av fyrans faktakanaler. En tjock 38-årig kvinna med afrikanskt ursprung skulle förlösa sitt andra barn. Aldrig har jag skrattat så mycket åt en kvinna i förlossningssmärtor.
Barnmorskan höll hårt om hennes ben och sa lugnt och fint "Now, think about something nice and then PUSH!"
Morsan krystade. Oj vad hon krystade. Samtidigt skrek hon: "Okey, I'll think about something nice. A homecooked meal! Halleluja! Some niice fried chicken, that's nice. Halleluja!"
Den mamman kommer bli en underbar förebild.
Att repa sig
Väluppfostrad som man är, blev min reaktion "Okej, tack för din ärliga åsikt. Ha en bra dag. Hejdå."
Jag trodde aldrig att jag skulle repa mig. Men jag läste igenom reportaget, insåg själv att det inte var mitt starkaste verk, lämnade texten och skrev en ny.
Det var en erfarenhet det också.
Bli aldrig journalist
Min journalistiklärare tittade på mig med allvar i blicken och ett pekande finger i luften.
"De skriver, super, skriver och super."
Nu är det liksom försent. Den skräckblandade förtjusningen i att frilansa är alldeles för kraftfull för att motstå. Jag dras till den. Och varje gång blir det likadant. En idé kläcks, allt är frid och fröjd. Jag intervjuar, gör research, skriver, korrläser, skriver, korrläser. Sova? No way. Under skapandet av en artikel är det fokus på skrivandet till 100 %. Allt annat glöms bort.
Sedan köper någon tidning artikeln och plötsligt blir allt tomt. Ensamt. Som om någon tagit mitt barn ifrån mig och platsen på mitt bröst där barnet en gång låg är bara kallt. Ensamt och för jävligt.
Då undrar jag varför jag inte tar ett normalt jobb. Med riktiga arbetstider. Men jag vet att det aldrig kommer hända.
Sprit. Tendenserna finns där. Det gör de.
Det här är inte jag
Jag älskar den här bilden. Hela bilden är ett dåligt skämt. Det är därför jag älskar den. Jag ser så frigjord ut, eller hur? En brud på bettet liksom. Satan i gatan vad kåt jag ser ut.
I själva verket är det sekunden innan jag spiller kaffe över hela mig. Så jävla osexigt det kan bli.
Sluta fråga mig mammor
Alla vill ju göra en god gärning. Jo, men så är det ju. Växla en tjugolapp med en främling? Inga problem. Självklart. Hjälpa tanten över gatan? Nemas problemas. Hjälpa killen vars IKEAkasse går sönder och delar av en hylla rullar ut på perrongen? Jag kommer fram. Utan tvekan. Mammor som vill ha hjälp att lyfta ner en barnvagn (med barn i!) från bussen? Det går inte. Snälla, sluta fråga mig. Jag får panik. Hur kan ni överlåta så mycket ansvar för en bebis till en stackars liten tjej på 50 kilo? Herregud, jag kommer tappa bebisen.
Sluta fråga mig!
Fan också
Fan.
Smashad spindel
Detta möttes jag jag av igår kväll vid läggdags. Notera att spindeln rör sig en halv meter från min säng. Plötsligt kände jag "njaaa, jag tror jag är uppe en stund till."
Jag tog förra numret av Runners, vek den dubbel och smashade spindeln tills han sprattlade för sitt liv i en liten pöl på heltäckningsmattan.
Det var äckligt.
Bleedning love
Mellanmål
Muffins till mellanmål
Kolla, nu finns det mellanmål i flera veckor framöver!